Idag råkade jag i samspråk med Biggamus Trollhatt på Stortorget. Han med den förtrollande magiska blicken. Ur hans enorma bergsprängare från 1981 dånade Hendrix och Stones, och hans klädsel var av mycket Psykedelisk art. Så dansade vi lite framför Rådhuset, så att örebroarna anade oråd. Och som vi skrattade när vi tog en tryckare till Strangers in the night.
Då var det faktiskt en och annan som log en eller tre aningar.
Vad livet kan vara underbart skönt, då och då. Vilka Vänner man
kan bli. Nu har jag plockat liljekonvalj till en annan ljuvlig Vän. Hon med den mystiska blicken. Hon flyter fram på trottoarerna, i en helt annan Dimension.
*********************************************************************************