Lägger minnen till syrener
dofter jag kan förmå
regnet stoppas utav solen
strålar tusen eller två
fallna tårar ifrån himlen
innan solen blev min vän
livet blir en ständig tur
svårt att resa sig igen

Havet gäckar stranden
vita stränders lov
musiken melankolisk
när sirener håller hov
på en klippa sitter sorgen
hon är med varje dag
tankar tusen eller två
så när själen är svag

Faller hus som en kortlek
en rämnad fasad
där går spillror efter tårar
mot ruinernas stad
tusen eldar eller två
bränner skepp mot sin vilja
det gör jag av och till
kanske står du där i ljuset
om själens låga vill

Lägger minnen i en låda
men vill inte sätta punkt
flera tusen gånger två
och vinden färdas lugnt
där bortom horisonten
ligger landet där du finns
allt det goda du lämnat
är det enda jag minns

(Copyright © ULJO)