Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en lång text om en kort kväll i fyra faser


I teaterbaren en lördagsnatt

en lördagsnatt
hon hade varit på en dejt, som inte gick som planerat.
vid vägskälet över klarabergsviadukten hade han berättat nyheterna, efter en god middag och ett glas vin så fick hon veta.
det krossade hennes förhoppningar.
spillrorna rann utmed gatan, och rösten höjdes.
dramatiken tätnade vid kanten på bron.
han följde henne till ett lugnare ställe, bad henne gå hem.

när dom skiljdes åt den sena natten, efter nederlaget så åkte hon några stationer bort med tunnelbanan. vid mariatorget klev hon av, och med rödsprängda ögon in på teaterbaren.

----------

här är vi, och du torkar en tår på min kind.
för ännu en gång har jag drunknat totalt i besvikelsen
om drömmen att hålla någon annans hand i min.
längtan skriker i mig, och tiden sviker då den bara passerar som om ingenting hade hänt.
du tar då min hand i din, spiller lite av min nyköpta drink
och säger att ingen man är värd
den tår som blöter min kind.
vi rör oss vidare, till ett hav av vimlande kroppar.
och där en natt så famlar jag i blindo, jag vill ha ett offer
för att jaga mellanrummet på flykt
tomheten mellan ditt svek,
och nästa.
jakten gör mig blind. plöstligt står du där, du som inte jagar som dom andra.
du avvaktar, och du avvisar.
jag rör vid dig, tar dig, väljer dig att du följer mig hem i tystnad
på tunnelbanan säger vi inte många ord, jag ser frågande på dig
men du verkar inte ha gjort annat i ditt liv.
vi kommer hem till mig, kliver in.
du drar i dig det sista i min bar, som jag sparat.
sen rör du mig, förströr du mig.
du får mig att leva en stund, här och nu.
upptagen med en annan historia, upptagen av en ny du.
du säger glöm han som satte tåren på din kind,
nu är jag ju här,
jag är din.
du spelar så fint, jag litar på din ton.
du följer min till min säng, och vi rör oss mekaniskt utan ord.
tills någonting känns fel, det saknas och jag minns.
när detta hände senast, i ett helt annat liv.
du är inte min prins, och jag är inte din.
du stannar och sover på soffan, vilar en natt.
nästa dag är vi tillsammans jag ser på dig när du sover.
du tar en bit av mitt hjärta, som alla jag delar min närhet med.
och tillslut går du hem, sent nästa dag.
jag är glad och nöjd, att du ville vara med mig.

------------------------------

sen ringer telefonen jag svarar förstrött, vem kan det vara då du just lämnat mig?
det är någon jag inte känner, som säger att han fått mitt nummer av mig.
paniken sprider sig i min kropp och jag ringer dig.
berättar vad som hänt, och du lugnar mig, det är ingen du känner eller vet om
som kontaktat mig.
senare samma vecka så ringer det igen, en annan jag inte känner och det går upp ett ljus.

-----------------------------

bara för jag valde dig som mitt offer så är jag nu tydligen körd,
mitt nummer har delats till
människor som inte berör varken dig eller mig.
jag tackar nej till en ytterligare träff med dig, till en kaffe eller att du kommer hit.
jag vill inte mera vara en del av ditt liv.
nu går telefonen varm, det är tydligen så
att tar man hem en man första natten
så är man kanske lätt att få.
det var ingen som berättade för mig när jag var nybliven feminist,
att min sexualitet är någonting jag måste hålla på tills tiden är viss
annars är jag en slampa åh ve och fasa, då kan ryktet gå varmt
tills man blir behandlad som en trasa.
i jakten på min kärlek en natt så fick jag alltså tag på en man, som
visade sig vara gift och ha en kvinnosyn som var skit
hur kan jag veta? jag ville ju bara ha kul en stund,
jag vill också jaga och leka
det är min rättighet ska du veta...
men inte då, jag blev så skrämd att man inte vill göra om det igen.
aldrig mer en person som jag tar hem första kvällen.
för då får man en utskällning.
av slamp-polisen, att det är mitt fel att jag gör vad jag känner för
för jag är en fin flicka och det passar sig inte
moraliserandet luktar skit, i 2016
varför får jag inte göra som jag vill i eran kultur, varför är det så fult att vilja ha sällskap en natt?
vi hade inte ens samlag men ändå så blev det så att jag fick byta nummer för att dom skulle
sluta ringa.
du blev en dålig erfarenhet, från vad som var en tillfällig distraktion
en natt av tårar blev en värre historia,
ett kort meningslöst möte,
som jag inte vill tro finns.
i mellanrummet, i flykten
i väntan på kärleken
i väntan i baren, på min rättmätiga Prins
så sitter jag ofta och förundras över hur det kan vara
att kvinnans roll är begränsad till en upphöjd gudinna, eller ett objekt utan vilja
kan vi inte få vara det vi vill, bara mänskliga?
få göra misstag, få vara små rätta att vara ensamma
få vara romantiker, förkrossade, få vara fyllda med lust eller helt utan
det är min kropp, mitt liv mina villkor
jag ska inte behöva skydda mej
om alla levde på samma villkor, och nej betydde nej
så skulle samtalen slutat komma till min telefon

min röst bär tydligen inte samma tyngd, enbart för jag är född tjej.




Fri vers (Fri form) av Stjärnfisk
Läst 454 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2016-06-16 22:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Stjärnfisk