Natt under dagen, bubblor med syre
hav av längtan
rikedom i sitt majestätiska fundament

morron invid kroppen, andetagen släpar på gårdagen
som om den betydde någonting
vi döper den till minne

jag minns en gång för mycket längesen
då världen inte var som den är.....

kväll på planeten, den släcks aldrig ned
utan lyser som en brandfackla
utvald av en stjärna
kallad Gud

Medan hösten målar förfall med grå penseldrag
över döda blad på sin svarta himmelsbädd,
sveper den vita ängeln över