Carl Fehrman betonar i "Diktaren och döden."

Ur det obeständiga emanerar beständighet.

Fehrman refererar till Herakleitos filosofi "panta rei".
Allt flyter, allt rör sig och man kan inte stiga ner i samma flod två gånger och uppleva det på samma sätt.



…att intet i hela världen är beständigt. Allt är flytande; och vandrande är varje bild. Även själva tiden, i oupphörlig rörelse, flyter fram liksom en ström, ty varken strömmen eller den flyktiga tiden kan stå stilla, utan liksom våg drives
av våg, och varje våg i sin tur drives av en annan, likaså fly tiderna inbördes och följa på varandra och äro alltid nya: ty vad som varit är förbi, och det blir vad som icke varit, och varje ögonblick förändrar sig. (Carl Fehrman 1952: 26)