Jag har älskat dig i tusen år

och jag skall älska dig i tusenden till.

Även när jag krypigt ur skuggorna

för att världen skall kunna se

då jag bränns av det starka soljuset

och jag dras tillbaks av kedjor som är fast

i mina hälsenor med krok ifrån valfångar

harpuner och jag dras ner ifrån trappor som

endast går neråt och mina naglar knäcks

på den glatta marmorn, men kämpar starkt

vidare, ty jag SKALL ta mig till ditt hjärta.

Jag kommer att känna igen din röst bland änglar

även om du viskar

Våra hjärtan kommer för alltid att vara synkroniserade

med varandra, och dom skall eka i all oändlighet

och stanna kvar i minnets skrift för att alltid

finnas där och kunna plockas fram vid behov

för att kunna leva.

Blir jag nånsin blind behöver jag bara att erindra mig

din doft och din form för att känna igen.. det räcker för mig

Om jag inte kunde tala eller ge ifrån mig ett ljud

så räcker det med att våra ögon möts på djupet

då är våra själar i skön diskussion  med varandra..

högljut.

Om jag då var döv skulle jag med mitt inre

minnas det där ekot vi sparat på så länge

och som förtäljer att du älskar mig och jag älskar dig

Vi kan älska varandra till döds nu.

Det räcker för mig.