Du pressar
dina andetag tills lungorna sprängs
och regnet faller som silverpärlor,

förvandlar de j till oigenkännlighet
bara pölar vatten och fukt,

håret glansigt stripigt okammat och grått,
redan innan kvällen,

jag vet, som att stå där vid korvmojjen och vänta,

vad väntar man på
inte vet jag men jag vet färgen