Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Högmodet känns igen som en "Synd" ifrån Bibeln. Högmodiga utvecklar många negativa beteenden och skadar på så sätt människor i sin omgivning. Högmodet är minst lika utbrett idag som för 2.000 år se´n, men kanske inte lika lätt att känna igen.


Högmodets träd har många grenar.

Dramatisering av den högmodiges tankevärld:

Planterade trädets frö när jag nyss lärt mig att gå.
Vattnar det.
Klättrar upp i det.
Sitter gärna på en gren och ser ned på andra.

Känner mig upplyft av trädet, jag svävar,
högt ovanför de flesta andra.

"Välstånd" heter grenen jag sitter på, ser ner på alla fattiga.
Stackarna måste se upp till mig.
En hastig blick har jag råd att ge dem, inte mer.

-Ni måste gilla läget, alla kan inte ha det lika bra som jag!,
gastar jag till slut med ett hånflin.

"Offerkoftan" flyttar jag till, som är grenen bredvid.
Härifrån ser jag alla som gjort mig illa.

Känner mig som ett helgon, vit som snö.
De nedsvärtade därnere förlåter jag aldrig.
De måste jag ha kvar för jämförelses skull.

"Hälsogurun" heter grenen snett ovanför.
Lätt som en fjäder svingar jag mig dit.

Tjockisen jag ser, har stoppat i sig för mycket mat.
StressPutten i kostym, jäktat sönder sitt hjärta.
BullFia utan tänder, ätit för mycket godsaker.
-Ja, de förstår inte bättre, eller har dålig karaktär,
säger jag till mig själv.

Duktigt nog, har jag skött min kropp som är i god kondition.
Jag skulle kunna ge dem goda hälsoråd om jag ville.
Nä, jag känner mig ännu friskare själv,
när jag får se dem i sin sjukdom.

"Besserwisser" är grenen högst opp.
Oj, vad mycket dummerjönsar det finns, ha ha.

Skriker gärna åt dem vad som är fel, de lyssnar ändå inte.
Ännu roligare har jag och ropar:
- "Vad var det jag sa!", när det gått illa.
Att hjälpa dem på riktigt, skulle aldrig falla mig in.

Min skarpa syn ser då ett träd långt bort, lite högre än mitt.
Och en människa, ännu mer perfekt än jag!
Hon ser ner på mig, det är mer än jag tål.
Ett vitt moln dalar då ner, stannar precis ovanför mitt träd.

Jag räcker ut tungan åt hon i andra trädet.
Raskt hoppar jag in i det vita molnet, nu har jag kommit högst!

-Jag vann!, skriker jag allt vad jag kan.

I triumfens ögonblick möter jag personer från förr.
-Trevligt att träffas, men vad gör ni i mitt vita moln?, frågar jag.
- Vi tar emot dig, du har kommit till himlen, blir svaret.

Rör mig mot trädet igen, det här känns för otäckt.
Nu får jag uppifrån molnet se mig själv ligga på marken.
-Du föll ur trädet, förklarar mina gamla vänner och säger sedan:
-Grattis till vinsten, vad vann du?...

Satirisk begrundan:

Under 1900-talet lagstiftades det i Sverige mot högmod, den så kallade Jantelagen. Ursprunget är från Danmark.
Lagens verkan beror efter utdelandet av straff, på om den högmodige kan känna äkta ånger.
Vaneförbrytaren mot lagen saknar den förmågan.

Idag är betraktelsesättet på högmod mest accepterat ur medicinsk synvinkel.

Framträdande drag är att patienten upplever sig mer värd än alla andra.
Då patienten snarare "njuter" än "lider" av sjukdomen, är sjukdomsinsikten mycket låg.

I brist på egna aktiviteter som höjer patientens status/värde, så ägnar patienten en stor del av sin tid med att nedvärdera personer i sin omgivning, i dagligt tal menas med det "tala bakom ryggen, skitprat".

I svårare fall avpersonifierar patienten människor i sin omgivning, de finns där enbart för att framhäva patienten själv.

I kombination följer också illusionen att vara ofelbar och evigt ofelbar.
Patienten har då alltid något eller någon att skylla på, då något gått snett.
Med denna inställning slipper patienten ta ansvar för ett fel som gjorts av patienten själv.
Patienten behöver då inte landa på jorden på samma nivå som friska.

I de flesta fall där behandling av läkare inletts har den tämligen omgående avbrutits.
Medicinen i form av pillret "ödmjukhet" är då för besk för patienten att svälja.

Sjukdomen klassificeras som "anhörigsjukdom", d.v.s. det är patientens anhöriga som är drabbade av sjukdomen.
Särskild plågsamt är dess långvarighet, då den kan hålla i sig i åratal, t.o.m. decennier.

I djupare patientstudier, är jämförelse med andra, ett centralt tema i patientens föreställningsvärld.
Allt kan sättas på spel för att uppnå värdeöverlägsenhet.

Det är härur sjukdomar som spelmissbruk, arbetsnarkomani, träningsnarkomani, missbruk av anabola steroider och så vidare har sitt ursprung.
Känslan av att "vara bäst" är så stark att patienten blundar helt för riskerna.

Tillfrisknanden kan dock ske gradvis eller plötsligt, när patienten får uppleva någon annan med "ännu värre" högmod och därigenom kan se sitt eget beteende.

Återfallsrisken är emellertid hög.
Sjukdomen kan också utveckla sig i en "tävlan" med andra högmodiga.
I dessa fall accelererar sjukdomsförloppet och patienten blir alltmer isolerad och umgås nästan enbart med likasinnade.













Övriga genrer (Drama/Dialog) av Jeremiel
Läst 195 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-06-26 23:50



Bookmark and Share


  Karina"Kia"
Detta va två fantastiska noveller..kan jag nog tycka...
Så du får göra om,men jag förstår perspektivet av de båda....absolut..men det gör sig bättre var och en..

Det första styckena va förhävelse och med en sladd in i det mera nuet inkopplad och där är det liksom överlägsenhet och en viss arrogans i sjukdomstillstånd som du beskriver
2016-06-29

  M M Mannheim VIP
Mäktig text!
2016-06-27

  M M Mannheim VIP
Mäktig text!
2016-06-27

  Marita Ohlquist VIP
Bra text som sätter fart på tankeverksamheten!
2016-06-27

  i af apa
Träd är bra
du klättar i grenar
fint!
2016-06-27

    ej medlem längre
Det var det bästa jag läst på överskådlig tid! Bokmärker den! Tack!
2016-06-27
  > Nästa text
< Föregående

Jeremiel
Jeremiel