Jag drömde om dig inatt.

Om närhet, om lycka, om sex, om tvåsamhet.
Jag tror, även om barn och ett delat liv.

Jag vaknade med en otroligt stor saknad,
som om ett ofantligt hål karvats ur mitt bröst med en alltför slö brödkniv.

Saknaden var knappast ny.
Den fyller mig för det mesta, med varje enskilt andetag om en så vill.

Men bara för att en saknar något betyder det inte att en vill ha det tillbaka.
Bara för att en är en hopplös nostalgiker behöver det inte betyda att en inte gått vidare.