att prata med dig
är som att göra en perfekt snöängel
i en vattenpöl

som att skulptera en staty
så hänförande att den rentav
omdefinierar vad skönhet är
men den statyn är gjord av
luft och ånga

att prata med dig är att gräva en grop
och vilja ta med sig den hem

du är förmodligen fullärd
och jag bara full
och har inget att lära dig som du inte redan vet

vetskapen om din excellens
inte bara förringar
min existens
utan berövar dig också på
minst två rätt bra liknelser
som du lätt hade fått snott
om jag inte redan hade bjudit dig på dom

precis som du bjöd på öl tidigare

men om en gratis öl var priset jag fick betala
för att du skulle få vältra dig i ditt eget rika intellekt
så köper jag hellre min egen öl
och blir fattigare ändå

för att prata med dig är att tvingas lyssna
och det är faktiskt inte att prata alls