Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

"Ave crux spes unica" -. Var hälsat, kors, mitt enda hopp

 

 

 

det var då jag förstod. det finns inga ögonblick. mannen såg mot marken och skrapade med foten i den torra jorden. jag började tänka på oroliga hästar. "nej, försök inte lugna mig, när det är du som är orolig" han sparkade till en sten och var på väg att gå igen.

 

 

 

"jag orkar inte"

 

 

mina ord försvann in i sanden som yrde kring hans stövlar. han var redan flera meter framför mig och jag började gå igen. solen bröt just av toppen på berget.

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers (Fri form) av catharina.jerbo
Läst 417 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2016-07-09 12:42



Bookmark and Share


  Jan Widströmer VIP
Minns Strindbergs gravskrift som i rubriken. Letar förgäves efter samma innebörd. Men en suggestiv text ändå.
2017-05-14

  RitaBrunner VIP
Helt underbar!
Situationsbeskrivning med härligt bildspråk. Frustration, uppgivenhet och tystnad. Viskningen är mycket talande och slutet - pang! Kronan på verket!
2016-07-09

  Stefan Albrektsson
Snygg scenbeskrivning - med spaghetti-western-touch (man får grusdamm mellan tänderna). Jag ser framför mig en "korsväg", och då kanske främst i form av en trasslig relation/kommunikation. "Viskningen" är väldigt effektfull. Och det öppna ifråga om vilken väg diktjaget tar förblir ovisst. Och en alldeles fantastisk avslutande mening. Topp!!
2016-07-09

    ej medlem längre
fantastiskt bra, kan inte säga det annorlunda, en snabb skugga från Södergran drar genom texten på ett fabulöst sätt, och den där sistraden - mums för en poet!

länge sen jag läste Edit, tyckte bra om hennes dikter - samt om dina! Tack!
2016-07-09
  > Nästa text
< Föregående

catharina.jerbo
catharina.jerbo