Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Barnet skriker hennes tystnad.

 

 

Barnet skriker/ de andra är tysta

sonen är död/ hennes.

Kanske/ tog han sitt liv/ i sin lägenhet

i Göteborg. Någon hittade honom där.

Barnet skriker/ de mumlar bakom planket.

Hon vill inte möta grannarnas blickar/ bara skrika

som barnet. Men hon är tyst.

Hennes tystnad/ bakom planket.

Maken med sin krumma rygg/ full av ilska

och deras toviga hund/ har en fästing vid ögat.

– Vi törs inte plocka bort den, säger han

När hunden äter kattskit säger han:

– Jävla katter som skiter överallt.

Hunden skiter också/ när det är mörkt

låter de det ligga.

Barnet skriker och äntligen kunde hon öppna dörren.

Det slutade regna.

Dottern sitter i hammocken/ nu.

Annars är hon aldrig där/ det är långt till Stockholm.

Barnet skriker/ hunden skäller

och maken försöker/ lugna hunden

dottern/ barnet.

När barnets far/ kommer/ med en påse

som klirrar. Är barnet tyst.

Deras röster/ hörs plötsligt

glada.

Hon dränker tystnaden/ barnen ser på

och hunden.

 




Prosa av Kozo
Läst 308 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2016-07-10 17:43



Bookmark and Share


  Scarlett Miryam VIP
Såg titeln och tänkte "mmm, jag kommer gilla denna" - rätt, Scar like.
2016-07-12

    ej medlem längre
som drömstråk
blir till verklighet i direktsändning +
2016-07-10

  i af apa
som en kortfilm.
bra!
2016-07-10

    ej medlem längre
Klirrar sorg ser barnen. Hunden. Inte ovanligt hundar gör så, äter kattskit.
2016-07-10
  > Nästa text
< Föregående

Kozo
Kozo