Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En idealisk dag

Jag vaknar sent omsider, men i lagom tider.
Solen är spegelvänd, och bländar, bland gråa, på sina ställen, moln.
Den bländar mig, och ingen annan. För jag är ute ensammen . Men jag är inte ensam. Jag vet det. Jag vet att jag har en vän, som skall iväg. Jag vet att jag har kärleken, där den är. Många mil emellan, men nära längtan. Det när min längtan. Längtan är inte total, men den går att ta fasta på. Längtan utrotar inte mig, som man lätt kan tro. Tro`t det ej, det här är en varlig dag. Det här är en riktigt bra Måndag. Hur vet jag det? Med lite tillförsikt, ska det nog gå bra.
Den första måndagen, som jag vet med mig, att den är fin. Samtalsämnet, som vi skrivit om, om den lugna själen, gör ingen min. Ingen min, att ta ner min krona, ingen min, att ej på min tron trona.
Jag vet att jag har sovit lagom. Vad händer sen?
Jag bryr mig inte, jag vet på sånär...
Att soporna skall ut, sedan vän av boendestöd, och boendestöd kommer till mig, och sedan må Böckernas värld, min själ Intala, resten av dagen, tills det är dags...

Att äta kvällsvarden.




Bunden vers av Mim
Läst 181 gånger
Publicerad 2016-07-18 19:08



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mim