I natt pryder regnbågsfärger övergångsställen och flaggor på bussar. Tillsammans med två okända tjejer sitter jag på en uteservering med äckligt blinkande ljusslingor och högljudd musik.

Hon, vars namn jag fortfarande inte kan uttala fastän jag hört henne säga det flera gånger nu, frågar mig vilket mitt favoritsinne är. "Låt mig förklara" säger hon direkt och berättar om olika vänner som känner eller smakar på allt.

Synen, svarar jag. Hon frågar inte varför innan hon berättar att hennes är doft. "Istället för att ta ett foto i minnet av en plats andas jag in det och sparar det i en doft". Jag observerar henne för hon är så vacker när hon blundar och demonstrerar hur hon andas. Jag ser hennes osminkade ögonlock, det höjda bröstet som fylls med luft och sedan hennes intensiva blick som möter min. Vi båda ler.