Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag har en refräng men ingen stimulans


Stimulans, kom igen!
Hon sitter där, mitt emot dig …
Hennes ögon pärlor skimrar
hellre av vax än av värde.
Fäll en av de där ordknappa kommentarerna
som brukar trolla fram skrattet hos folk,
och lyssna när hon pratar
och dra hem och upplev ett dugligt knull.

Stimulans, kom igen!
Han står där, berömmer dig för ditt intellekt,
vet snäppet mer om livet i och med hans femtio år.
Lyd hans råd och skaffa dig ett certifikat
på att du är en välutbildad människa.

Stimulans, kom igen!
De ligger där, pengarna.
Gör nå t! nå t vettigt …
Köp dig en försäkring – inte fan vet jag.

Stimulans, kom igen!
De finns där, lagarna,
reglerna, normerna, konventionerna,
spridda som tunna ömtåliga pinnar
på skogsmarken.
Bryt dem!
om inte annat bara för att.

Stimulans, kom igen!
Det är där, livet.
Pumpar och slår.
Lev det eller ta det av dig.

Nej tack, säger jag och knyter näven hårdare åt, tills mörkblått blod börjar komma ur rännorna mellan knogarna därför att så vill jag ha det och diggar du det inte kan du dra åt helvete medan jag drar och växlar 29 svenska kronor mot 1 idioti.




Fri vers av Onward
Läst 394 gånger
Publicerad 2006-05-10 11:11



Bookmark and Share


  K*
ett helt okonstruktivt ; du är ju f*n grym!
2006-05-15

  Sanningsägaren VIP
Så jävla bra, starka ord och du får fram budskapet med en käftsmäll!
Precis så, precis så... ska det vara...
2006-05-11
  > Nästa text
< Föregående

Onward