Vaknar och gråter
Andas och kväver
Vem ska kunna trösta någon som inte vet
inte vet varför allting går under, varför tårarna rinner, varför ångesten aldrig försvinner

Jag vill gråta i en annan otröstlig famn, vila huvudet mot en axel fylld av tårar från isklumpen i magen,
glömma morgondagen.