Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
eller: När Fan blir gammal blir han religiös


Fundering

 

Nu, snart fyllda sjuttiosju
då resan snart är slut
och ändhållplatsen nära
kommer mina tankar
allt oftare in på döden.

Jag tidigare känt dess närhet
så den skrämmer mig ej mer,
utan nu är det av fascination
och av ren nyfikenhet.

Jag kan då tänka på hjärnan.
Denna grågula massa
som under hela livet styrt mig,
och då också lagrat allt.

Min barndom
med lekar,
och skrubbsår på armar och knän.

Min ungdom
med första kärleken
med besvikelser och glädje.

Min mogna ålder
med ansvar
arbete och åter arbete.

Och nu,
som en bil med sin i tanken,
jag sitter här och skriver
om allt som dyker upp.

Och jag frågar mig:
Den dagen då bensinen tar slut,
vart tar då mina tankar vägen?

Försvinner de ut i det blå …
Ut i den kalla etern
likt röken ifrån veken
på ett nyss utblåst ljus,
eller …

Frågorna ni sig hopar
och pockar att få svar,
att förklaring ge jag slopar
för någon sådan jag ej har.

 




Fri vers av Carl O Andersson
Läst 214 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-08-18 11:07

Författaren Carl O Andersson gick bort 2017. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.



Bookmark and Share


  Minkki VIP
alla frågor får inte svar, men ägnas många tankar... ett är säkert, de tankar man förmedlat här lever vidare hos dem som tog emot dem. Och själen, varför skulle inte själen fortsätta tänka bara för att den lämnat sitt jordiska skal? En fin text som väcker många tankar om slutet och den stora frågan Sedan?
2016-08-23

  blått nagellack
Så väldigt fint skrivet. Tack för denna text!
2016-08-20

  lodjuret/seglare VIP
Ibland undrar jag över vad som blir mest viktigt, orden, meningen eller att texten är centrerad.
2016-08-19

    ej medlem längre
Naken ärlighet i den här.
2016-08-19
  > Nästa text
< Föregående

Carl O Andersson
Carl O Andersson