Tiden slipar av kantigheterna
en gammal oförätt har slutat att skava
de som sårade går att förlåta
gamla sorger molar bara
som ett bleknande blåmärke
avståndet ger perspektiv
på långt håll suddas detaljerna ut
och glöms bort

Men de som gjort gott
varit omtänksamma
brytt sig om
glömmer jag inte
de lyser i mitt minne
klart som de vackraste stjärnor
i en mörk natt.