Som när myllret av röster

hennes ansikte/ i Häggvik

sover mannen i keps med ro

22:59 Norrviken

Det glödande röda/ i hennes hår

läpparna är rosor

Han talar till mig och jag / vet inte

vilket språk han talar/ ler i mitt hjärta

Du

23:03 Rotebro/ där mörkret har fallit

Kanske från Iran i Upplands Väsby

i hatt och prickig skjorta

23:07

Där hennes hår är svart/ så lysande

Han sover vidare/ hon klev av

i rött.

En upplyst Mc Donalds mitt

i allt. Mörker. 

Men jag vet inte vad han säger

med sina ord, men han trollar

med sin hatt. De är glada

och jag är här/ mitt i allt

det blå.

Anmäl dig nu, och jag vet

att dina ögon svider i mig.

- Men ja, så är det ju.

Arlanda 23:15/ han har Afrika på sin 

väska/ och jag reser i morgon, hem.

Deras händer speglas/ knutna

i hop/ kan vi det?

Den vita nacken/ fylls av musik

Jag tror det/ men sanningen är

någon annans. Visst är de från Iran?

Där man får ha hundar/ där sitter jag

Du, väntar. På mig

det känns så bra i Knivsta

23:22/ spelar de musik

från sitt hemland ( Iran?) och sjunger

med mitt hjärta.

Någon tror på/ allt det här.

- Det är faktiskt sant.

Den tjocka i svart bär converse, såklart/ i keps

kliver på.

Som att kylan kommer från natten/

 bara så. Vore lätt, ändå.

- Men självklart är jag full, vad trodde du?

Om jag vore någon annan/ och de skrattar igen

Snart är jag framme/ gatlyktor som pärlor

i sammeten/ som din mun

blir rader av ljus

Jag ser det nu/ tiden det tog.

23:33

Du.