Böljegång i Nådeträsk.
Slöjor faller från träden.
Vanskligt, slöt sig Tiden
runt våra ömma lemmar.
Begravningarnas sparda
tårar förvarades i små
ämbar av gammalt silver.

Andas torr sommarluft;-
lungornas blåsbälg ger
liv åt elden, -- men
mitt Inre undkommer
de smittande lågorna,
som tar en annan väg ut -
via hjärtats lönnportal.

Kapital av känslor
ger näring till Själen -
å lugnande toner av
sommarregn faller mot
Minnets Rum å
gutsen glöder i
Längtans Trafik ...

Min döde mans Ande
viskar sömn till mitt
vänstra öra, å jag faller
in i en dröm, där vi
ser varandra bortom
död och tid å sen sker
Omvälvande Ting..., då

jag vandrar i Koma ! ,,,,-