det verkar som om vi aldrig
någonsin
under vår korta tid som art
kämpat så envetet
så hämningslöst
för det totala utplånandet

gemensamt går vi ett steg längre än förintelsen
för att upplösa begreppet människa

vi ser oss inte bara som avskyvärda
utan också fullständigt onödiga

vår rädsla för döden
driver oss in i den

snart är det över
snart är vi över

att kärleken tagit slut
för länge sen
är en offentlig hemlighet

att vi dessutom ska förgöra oss
som ras, som art, som själar
ligger inte på någon regerings agenda

visst kommer vi att fortsätta finnas
men bara som matematiska funktioner
med en hud vi snart vant oss vid som normal

dubbelmoralisterna, renlevnadsfolket, kroppsdyrkarna
kommer att jubla i löddrig sky
för snart finns inte längre det störande ordet knulla