Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
stjärnstoft


Kortare tankar

I.
Knyter dina händer i knät
Antar att
vi kan väl alltid ha Vintergatan
Har inget mer att säga så
tittar ut genom fönstret
ser natten och
präktiga träd som
vålnader

Allt vi sa
var väl ingenting att lägga till minnet
Men jag bär det

II.
För första gången som jag har nåt att
skriva om och
Om du tar min hand så dör vi
Kanske något att hoppas på
Galaxer runt omkring
Fyra dyra öden
En slags apokalyps

III.
Om jag blundar ser jag dig under
stjärnhimlen med din nakna fascination
över alltings storlek, det är så jag vill
minnas dig nu och för alltid efter det här

När jag är långt bort som nu
Över bron, det är skyfall
Himlen som öppnade sig åter




Fri vers (Fri form) av onomatopoetisk
Läst 272 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2016-08-28 21:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

onomatopoetisk
onomatopoetisk