Husesyn, rum efter rum

Öppnade dörren till mitt innersta

gick på husesyn


de flesta rummen var ljusa och trivsamma
satte mig i de sköna fåtöljerna
lyssnade till många glada skratt
lät dörrarna stå på vid gavel


några var mörka och trista
satte mig på de dammiga golven
tårar hängde som droppar i spindelnäten
stängde dörrarna försiktigt


alla rummen är delar av mig
har format mig till den jag är

Fri vers (Fri form) av Marita Ohlquist
Läst 476 gånger och applåderad av 31 personer
Publicerad 2016-09-08 10:51

Skriv ut
Spara som PDF

Pratolina Du tar mig på husesyn även inuti mig - och jag tänker efter hur det ser ut i mina rum. Jag har städat mycket och rensat ut men en delar vill jag har kvar fast de är trista och mörka. Tack för påminnelsen! <3 2016-09-16

StinaJ Livets visdom ryms i dina ord 2016-09-12

Niliboy Ja, tänka sig att lite möbler gör det, men när upplevde jag Ikea å funkis? 2016-09-10

ResenärGenomLivet Så fint beskrivet om alla våra olika rum... 2016-09-09

lila fjäderblomman Att acceptera alla delar av sig är gott och helande. 2016-09-09

Poesia Ljuvligt bildspråk! 2016-09-09

aol Så underbart igenkännande skaldat för så känner även jag mitt inre. 2016-09-09

Ingrid Trolle Det finns en glädje i de fina rummen utan damm. De sämre bör man låsa om och försöka glömma och se framåt istället. 2016-09-09

Sommarina Klokt och fint diktat 2016-09-08

ej medlem längre jag tror på försokratikerna jag. man rår inte för hurdan man är. 2016-09-08

Birgersdotter Du är så bra på beskriva.. 2016-09-08

Dan Myrbeck Bra metafor! 2016-09-08

Nils-Robert Du kan verkligen hitta metaforerna för livets alla minnen. 2016-09-08

ej medlem längre Så bra beskrivet om livets verklighet! 2016-09-08

Blått Norrsken Så fint så fint! De inre rummen vi bär i smärta och glädje, I din sorg bär du idag den kvinna som är stark och modig . Sorgen ligger kvar i en dimmig slöja i det rum som du långsamt stänger till . Skört och sårbart . Tiden är den som kan rädda oss. Men aldrig helt. Dock växer vi i den själsliga delen och utvecklas . Eller går helt under. Du blev den som tröstar , med dina fina ord och kraftfulla styrka. Tack 2016-09-08

Henning Hson Så klokt! Mycket bra... 2016-09-08

ej medlem längre Ännu en varsam och filosofisk text som berättar mycket! Vackert med dropparna i spindelnäten.. och att diktjaget stänger dörren försiktigt! 2016-09-08

Elisabeth Nilsson Livets rum, fint beskrivna, oavsett sorg eller glädje. 2016-09-08

ej medlem längre Du skriver så fint och lärorikt. Mvh annokas 2016-09-08

Gunnel Eriksson Ibland kan man behöva städa ur. Intressant sätt att beskriva en inre resa. 2016-09-08

M.Eta Hade man inte de mörka rummen kanske man inte ser de ljusa! Fin reflektion. 2016-09-08

Maria Sundelin Så är det för mig också. Men utan de mörka rummen skulle glädjen kännas ihålig. Kramar 2016-09-08

Solstrale I ett nu finns allt som var, som kom, som är, som komma skall! Du fångar ögonblicket i nuets varas verklighet! För vi är dem vi ör fram tills nu, vi bär våra livs minnen med oss livet ut.... Så symbolisk vackra rader! 2016-09-08

Öknens Ros livet sätter sina spår, både glada och ledsna. man formas som människa. 2016-09-08

ej medlem längre Fantastiskt skrivet! 2016-09-08

Marianne Räf Åh, så BRA !! Gäller, nog, för många.. Tror jag. Vacker beskrivning av rummen. 2016-09-08