Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
17.09.2016 Lördag. Båtarnas sjögång


Jag, flykting

Det stumma lätet av vatten mot strand
gav det kalla kårarna - utefter min ryggrad -
att jämra sig lågmält och tröstlöst.
I midnattstimman – då allting spökar –
steg jag ånyo in i träbåten.

Jag vet ej om utgången av denna färd.
Men detta vet jag; att med lätta tankar
driver vi hastigt ur kurs. Jag, den förste,
kom ur båten som den sista sjönöden drivit i land.

Och nu? Ja vad nu?

Vart tog alla förhoppningar vägen?
Vi är allt för många tårar från trygga hem.
Hur många krus har de inte fyllt.

Men här är inte krig.

Än...

 




Fri vers av Mats Kitok-Lundmark VIP
Läst 343 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2016-09-17 19:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mats Kitok-Lundmark
Mats Kitok-Lundmark VIP