Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kollektivet som kompost

hittar dig i gruset
ansiktet nedåt
sårbar öppen
kluven av din egen idealist
sticker sönder, sticker

hittar dig i hörnet av
ett övergivet kollektiv
du vill vara en av dem som lever fritt
ögonen drunknar övergivet

hittar fostret
ryggen krummar kring ängeln
hur ska en endaste del av dig våga ut ur cementsuggan
Bror duktig och hans gäng

hittar dig uppäten
sockret svartnat
du har genomskådat varenda geléhallon
sista båten till barndomen har gått
biljetten är riven

du kommer landa i din egen tidsålder
stiga ombord på ditt magiska skepp
mellan vuxen och barn
men ännu finns inget hem
finns gemensamma kök där ingen vill vara

finns vissna blommor i fönstren bakom trasiga persienner
gemensamt hem där gemena kökets kyl är full av små burkar och paket
namn på allt och mögliga innehåll
ni bara hamnade här... för att slippa vara ensamma
jag pussar på en flik som sticker ut mellan barnstorlek och X-large

mamman ser in i sonens tvärsäkra knallblå ögon
förskolläraren stiger upp varje morgon
säger rätta orden för andra barn att luta sig mot
din pappa skulle varit en solvarm vägg
men han var guppande frön i Kvillebäcken.




Prosa av Magdalena Eriksson VIP
Läst 247 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2016-09-24 11:52



Bookmark and Share


  Sommarina VIP
ord som syns inne i huvudet sorgset och fint!!
och man vill läsa mera
2016-10-02

  ULJO VIP
Fint
2016-09-24

  lodjuret/seglare VIP
När det kommer till texter så är det ofta intressant att se om den som skriver verkar göra det med känsla och vilken det i så fall är. Kanske att pennan ändrar sig en smula också under resans gång?
2016-09-24

    Elisabeth Nilsson VIP
Vilka bilder din poetpenna målar!
2016-09-24

  Nanna X VIP
Oj oj jag bara gissar kontexten eller skapar den själv men blir alldeles tagen.
2016-09-24

  Stefan Albrektsson VIP
Intensivt, nära och flämtar/frustar verklighetsbakgrund!
Gillar hur orden ömsom blir till släggor som river murar och blottlägger - och så vissa rader som smeker, och hur de vänder på en femöring så att jag som läsare sitter på spänn hela tiden eftersom jag inte vet eller kan förutsäga hur/när det skiftar.
2016-09-24

  Anya
Denna text känns verkligen. En text som vänder sig till en ung vuxen...tänker jag. Inledningen med ansiktet nedåt i gruset är enormt stark bild.

Tycker även du skickligt målar:

"hittar dig uppäten
sockret svartnat
du har genomskådat varenda geléhallon
sista båten till barndomen har gått
biljetten är riven "

Jaa en gång har sista båten gått. Tänker på min egen som som är 23. Än har inte riktigt båten gått fast det borde vara dags.

2016-09-24

  Mats Edin VIP
Gillar
2016-09-24

  i af apa
sanningens
lappar fräter på läppar.

levande ord
vägen till Vuxenlandet...
2016-09-24
  > Nästa text
< Föregående

Magdalena Eriksson
Magdalena Eriksson VIP