Mitt problem var att jag tyckte
ingenting var roligt.
Det var så fascinerande.
Jag kunde som barn och tonåring
sitta i timmar och göra ingenting.
Fundera på vad det kunde vara, om det nu var något...

Jag skrev en uppsats om det på Theologicum i Lund på 90-talet.

Jag köpte ett konstverk i början av 2000-talet
av en konstnär i Lund, ett verk som hette NOTHING.

Jag fick betala vad jag ville.
Jag betalade 9,99 och avrundade till 10
men konstnären skrev 9,99 på kvittot.

Jag trodde jag kommit till världen för att utröna
om ingenting vore möjligt.

Om ingenting inte ens är tomrum
för tomrum är ju en rymd,
vad är det då?
frågade jag mig.

Ingenting är som en flaska, en  tom flaska
på vilken det finns en etikett
som säger ingenting
och om du tar bort etiketten
upphör både flaskan och etiketten.

Efter många år kom jag dock fram till
ett  svar på en annan fråga,
den jag inte ställt. 

Utan kärleken är allt ingenting,
en tom flaska utan existens,
men med kärleken
får även tomrummet liv och ande.