"Du vet, de finns liksom inget nytt längre. Allt känns som en repris. På något vis en slags inövad respons och en trötthet, rastlöshet in grunden av det"
"våldsam nyfikenhet som tröttat ut sig mot den stora tomheten"
"en slags obegriplig plan. Vi kommer hit, vi lämnar. Input output"
"du vet, jag lider inte med folk längre"
"såg en man gråta i går, man kunde se att de va inte typen som brukar gråta. Den där hårda typen som varit med om mycket. han liksom grät"
"jag tror jag skulle kunna se ett barn sprängas i luften utan att känna något" han tittade konstigt på mig
"alltså jag skulle inte tycka att de va bra, det är tragiskt, men när något är borta så är det liksom redan försent. Att känna något då skulle bara vara bortkastat"
"om de vore dit barn då?"
jag suckade
"jag önskar jag hade gjort ett special fall utav mitt barn, men jag säger detta med en extrem osäkerhet inför att jag FAKTISKT skulle göra så"
"Vad är det värsta du sett?"
"Jag ser de värsta och de bästa varje dag"
"aha"
"liksom hela tiden, vad jag en tittar på. hur jag än tycker, tänker om det. Så är det alltid ett exempel på det värsta och det bästa"
"att tycka är fattigt"
"allt är fattigt, tycka eller inte tycka"
"vad är syftet för dig?"
"hm... Syftet för mig är nog att hitta ett syfte. jag ser inget tydligt nog för att vara syftet, syftet är en variabel som man får uppfinna själv. ge medicin till svältande barn skulle kunna vara ett syfte lika mycket som vara den som tar från svältande barn. Syfte är högst individuell och beror på ens egna input"
"japp, allt går att njuta av. Skapa lidanden, minska lidande. Allt är samma meningslösa skit"
"De värsta är dock inte det. Att allt är utom syfte. Att allt åter uppfinns och åter förgörs och glöms och högs till skyarna och alla stoppljus lyser anting grönt, gult eller rött.. bara för att det är rött betyder de inte att man inte kan gå, eller moraliskt inte bör. De betyder bara rött. Egentligen. Innebörden och vikten av den innebörden kommer ifrån oss. Och allt bygger på detta redan. Hur viktigt eller oviktigt det än verkar. Och de är de som är det bästa och det värsta på samma gång, och de finns i allt hela tiden. Och det är oundvikligt"