hon sa att det inte finns något kvar

av minnet från allt efter några år 

förtryckte helt verklighetens fakta

för sår som går djupt in läker aldrig

hon sa så där för att hon inte orkade

hon orkade inte bemöda sig ta i fakta

låtsades det fanns en gyllene punkt

att efter två år skulle du sluta känna

hon ville dölja sina egna brist på insikt

vältra över ansvaret för avsaknad av empati

ge den utsatta skulden för förlust av viljan

viljan att bemöta med empati och förståelse

hon sa till dig efter du amputerat ditt ben

att du inte var lika drabbad eftersom du var

handikappad och redan innan satt i rullstol 

ditt hjärta började blöda försvårade läkning