Föll i den hårda vinden

Tappade taget
var som ett löv i vinden

snurrade runt
utan mål och mening

längtade, saknade
grenen jag suttit på

Fri vers (Fri form) av Marita Ohlquist
Läst 430 gånger och applåderad av 22 personer
Publicerad 2016-10-04 10:12

Skriv ut
Spara som PDF

Lars Hedlin En mycket bra skildring... 2016-10-06

Blått Norrsken Jättefint tolkar du hur lätt fotfästet kan tappa sitt grepp . Mycket bra !! 2016-10-05

Solstrale Ja, ack så söt bildning fick, liksom att jag ville fånga dig! Sätta tillbaks dig! Åh! ;) 2016-10-05

Rise Little One Vi måste tyvärr hitta en ny gren trots allt... 2016-10-05

ResenärGenomLivet Vemodig känsla... 2016-10-04

ULJO Känner igen 2016-10-04

ej medlem längre Ja så känns det när man mister det käraste man har...det kommer man aldrig över! 2016-10-04

Peter Söderqvist Nästan som en fortsättning på Ferlins dikt. Fint. 2016-10-04

ej medlem längre men man måste vidare. denna världen är helvetet. åtminstone tycker jag det. 2016-10-04

Maria Sundelin Känner igen känslan Kramar 2016-10-04

StinaJ Att tappa taget är omvirvlande. 2016-10-04

walborg Också ett tillstånd att vara i ... 2016-10-04

Anya Jaa visst vill man ha något att gripa tag i ...känns sannerligen igen. Ibland famlar jag efter vad som finns närmast...när livet gungar för mycket. Bra målat! 2016-10-04

Öknens Ros ibland tappar man fotfästet, då gäller det att komma på fötter igen och ta nya tag. 2016-10-04

överlevaren Ord om att tappa fotfästet och hitta stadig mark, tänker jag.... 2016-10-04

Niliboy Ja, ibland famlar vi å söker vårt, då är det tryggt att ha en käpp att stödja sig på! 2016-10-04

Gunnel Eriksson Var det du som ramlade? Man kan tänka sig att "jag" är någon annan i detta drama. Fint beskrivet. 2016-10-04

ej medlem längre Att förlora fotfästet innebär inte alltid platt fall mot marken...kanske faller man mjukt i ny insikt. 2016-10-04

Zandor jojo...alla behöver vi lite trygghet 2016-10-04