När ingenting annat hjälper måste man tro på att man gör världen bättre
bara genom att finnas till.
Som en tröstande viskning bland skriken.
Som en famn att dränka tårarna i.
En hand att krama sönder.
Eller bara som en medandandes människa.

Om inte det hjälper måste man ändå tro på att man gör världen bättre...
bara genom att finnas till.