Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Annika fick cancer i slutet 2014. Jag bloggade varenda dag, följde varje steg, var med henne varje minut. Jag skrev till och med hösten 2015 då hon kom hem. Livet svävade för hennes kropp och min själ. Men vår resa tillsammans tog slut.


Kräftan

Härifrån och alltid sa vi
med vigselns ringblomskrans
gamla rymmer vi
på rosa permobiler
då nu och alltid alltid

Så många gånger
vi räddat varandra
stjälpt varandra?
min allra finaste vän

den högg kanske
sönder vår början
redan då
nollnio september
lekte lyckliga
kanske var vi det

en svartgrå klump
destruktivt uppslitande
förhållande var vi
ett perfekt par
skir hinna
lyckliga marionetter

kanske var det så det var

du och jag som åskådare
sen kom den största av kräftor
den segrade
över mig
du segrade över den
lurade min tid
ögonblicklig metamorfos

du överlevde cancern
det gjorde inte vi




Fri vers av Karin Jungå c/o Vemod VIP
Läst 231 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-10-16 18:46



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Livet tar sig mångsidiga vägar och svårt att veta från dag till dag
2016-10-22

  Solstrale VIP
En ordens och bildens lyrik med prosans vemod och sorg framkallar likt en optisk svepning kring huvudgärden där minnet aldrig bleknar, där minnet alltid finns, där minnet alltid minns.... Vackert och värdigt med ordföljder så naturliga och verkliga!
2016-10-19

  SatansSon VIP
min farsa fick cancer och dog i januari 2015. han hade just gett ut in självbiografi och hade vart på bokmässan och snackat om den innan han fick besked om tumörer på bägge lungorna. tragiskt.
2016-10-17

    ej medlem längre
Blir rörd ända i i hjärtat av dina ord. Du skriver så det känns i alla sinnen att läsa.
2016-10-17

  Karin Jungå c/o Vemod VIP
Nej, vissa saker förväntar man sig inte alls...tack :)
2016-10-16

  ResenärGenomLivet VIP
Ja, man kan inte alltid veta hur livets vägar går...berörande skrivet...
2016-10-16
  > Nästa text
< Föregående

Karin Jungå c/o Vemod
Karin Jungå c/o Vemod VIP