I nattens skuggor
blir jag synlig
solsidans baksida

Bromsspår
färdats till solen och åter
faller
fallit

resterna av pärlemor
och lyckorus
baksmällan
livets efterfest

blåmärkt
av snubbel
på kaosets dimmiga grusväg

månljus på furor
skuggor av mörkerljus
ekande tystnad
över våtkallt mörker

igen
och igen
åter famlar händer
i ovan blindo

Bland månljusets
trygga skuggor
där även intet
är jag

det är kallt att vara ensam