skrivuppgift
tro - vetande
Sniglars land
Min mamma heter Birgitta, hon är död men lever i mig
ibland sjunger hon och rättar till mitt lakan när jag sover
jag tror inte på uppenbarelser
jag vet att hon matar mig med kutter och siden
sjunger på alla språk något lent kring knuten i mig
hon är mäktig, skrider omärkligt genom väggar
mitt och ditt
full av dy och lustiga rosor
av skränande sjöfåglar och flodhästar
gäsande lik och silver silver tunga smycken.
Jag hör rösten
vi pratar om hur man kan skratta sig en ryggrad
skratta sig upp i lusten att finnas
forma en möjlig dag att leva
hon blev aldrig helgonförklarad
mamma flyger så bra ändå
hon blev som mest levande utan kropp
sorgens nätverk.
Sjukhuset har tagits av vinden
som en pratbubbla från ett av fönstren ser jag mammas
vulkan krokan bubbla ut
vi flyger ut och sover under hallon i sommarnatten
absolut är hon död
stark som döden är din hand i min
vi stiger över Gråtarbacken
sjunker över Falkasjön
mammas hår är lent och skriver orden jag säger nu
viktigare är att hälsa ordentligt på en häst
viktigare är att våga se sin lösgom i andras munnar
viktigare är att stillna på botten av sjön
mamma kan också skjuta hål på Pekepetegubbar och Vetebästeglonyllen
skjuta utan vapen är en hobby hon har
jag bor i sniglarnas land
flyger ofta hit och dit
snäckorna vitnar kring huset
små bönehus
små lyckans koraler
skal
för skallror att stillna i.