Linsen är som en böngrodd, muskeltrådar håller den
på plats genom ciliarmuskeln, som vidgas av att
exploatera i en diameter som blir större av grödorna
på de vida åkerfälten nedanför berget i dalen,
solen och månen, vindarna, en båt ror över floden,
där några hästar vadar, en bro lite längre bort,
stiger människor över för att skaffa sig ett eget liv.
En familj, ett hus, en trädgård. Allt det där som
händer ser frun, där ljuset bryts genom linsen.
En fjädrande skiva, som fjädrar verkligheten
mellan ögats organiska strukturer, där hornhinnan
får en konkav form av bergens och himmelens
horisont eller av rummet med fjärran ytor.
Frun gillar egentligen inte konkava betraktelser.
De buktar inåt för mycket. Inbuktande tystnader
skrämmer. Kan bli påtagliga och oroväckande,
svarta moln, en korp vid kyrkan.
Plotinus med glasögon på nästippen.
Hon brukar råda om det utbuktande på
tysta ytor och linjer, fylla dem med något,
ge sig själv små goda råd. Inte så farligt, att
hon behöver bli rädd igen.
Det där lever ett rikt liv, ett rörligt liv
mellan föremålen, som ingår i ett större
perspektiv, själva idén med konsten.
Då hon ser andra människor ta av sig
kläderna, älska nakna. Ha det bra.
Kallas för hästen i vattenbrynet
reser sig igen. Kexet.
Medan frun vandrar med blicken, uppåt
superior och nedåt inferior, från kammaren,
där de ostyriga träden andas in sina vindars löv,
liksom i parker, medan hennes sovrande
blick medialt, centralt och åt sidorna skapar
byggnader, arkitektur för rum med händelser
och skrifter. Mellan raderna finns historia.
Sphinkter pupillare och dilator pupillare reglerar
ljuset för att skydda näthinnan, där ljuset bryts,
efter att att ha passerat glaskroppen och den
utspända hornhinnan av kammarvätskan
för ljusbrytningen. De konvexa perspektiven
växlar snabbt och behändigt till konkava.
Ungdomsåren med smältvattnen från tö.
Vuxna som gläds över bäckar och
vattenrännor i städerna. Hur en åldrande
människas tårkanal sinar, även om tårar hör
fantomentrummor som varnar för onda
andar i staden.
Frun är en vän av tradition och ser sina likar
i traditioner, medan livet har en farligare sida.