Tvivel stannar inom väggarna.
Tvivlen går sedan ur husen
mellan skål och vägg.
>>Jaså, du pratar illa om din nästa.
Ska hon inte få vara med och höra?>>
>>Ska du säg. Du är nästan värre.>>
>>Jag vill inte sakna någon som inte gillar mig.
Tror så ibland. Förlåt mig då. Jag vill inte störa dig,
vill inte heller bråka. När du är så söt och fin ändå.>>
Det var kanske bara ett litet missförstånd.
De missförstod varandra. Hon skålade inte.
Det var visst någon som hjälpte gravida kvinnor.
Epistlar skrivs, men gravvård skrivs bara en gång.
Hon hade visst feber som inte ställdes mot väggen.
Där i ett snöre hänger nu en epistel.
Så ont har hon kanske att barnet dog i barnsäng.
Men allt går över. Nya ögon föds igen.
Ge mig en puss, nej, det får jag inte.