Det är höst och min vinge är bruten
Det finns löv som vissnar
Löv som gråter

De som attackerar
De som förlåter

Ingen sätter sig på det som är trasigt
Det är din styrka de vill åt

Men när livet kallar dig
Bort från striden
Till dig själv

Vänd då din blick
Se barnets syn
Där väntar i kylan ett yrvaket skott

Det kräver tillit att våga vissna