Säg
Såg du inte
Hur tiden
Ramade in
Naturens ansikte
I grå toner
Mot brinnande träd
Och frostbitna kanter av hösten

Det virvlar av vindburna fåglar
Rosor av kristaller
Bekläder asfalten
Och talar tyst i gåtor om vintern

I snön lämnas träden nakna
De sträcker sig sorgset
Mot en isblå himmel

Och vi förundras
Över hur sårbart vackert

Snön lägger sig
Över trädens längtan
I drömmar
Om våren