det kunde varit ingenting
men blev ett minne som etsade sig fast
i den djupaste del av hjärnbarken

vi sågs och njöt av stunden
och vi visste att det var bara nu

du gav aldrig några löften
inte ens ett litet hopp
men du gav en träff
som jag fortsätter minnas
resten av mitt liv

du gav dig själv till mig
trots att du visste att det
inte existerade en framtid

jag vill ha dig tillbaka
och jag finns där vi träffades,
väntandes på att det som aldrig kunde hända,
och på något som ingen någonsin kunde tro

att det blev vi

( jag är där, 3 brödre i Oslo 21:00)

kommer du?