Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

social fobi i soluppgång och adhd i skymning


I lågstadiet drabbas jag av social fobi när jag målar en fyrkantig sol som alla skrattar åt. Jag vill aldrig mer gå upp ur sängen, endast ligga kvar under täcket och låtsas att jag är ett ofött geni.

Det finns mycket spring i benen när jag är pånyttfödd. Inte mår som igelkotten, då den ska över vägbanan i hopp om att möta en själsfrände. Jag rusar babblandes i skymningen och vägrar sova.

Vissa dagar färglägger jag världen och vågar inte gå ut efteråt. Andra nätter är jag kometen som lyser starkast, men mest är jag fånge i planetcirkusen kring sol, får adhd när jag försöker vinka till dig igen.


_________




Prosa av Jag är fan större än Sartre VIP
Läst 333 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2016-11-19 12:44



Bookmark and Share


  objekt3
Känslan av att vara sju minuter försenad till den första lektionen och vara åtta år.

"Mina ben gick för långsamt"
2016-11-19

    jaybird
"I lågstadiet drabbas jag av social fobi när jag målar en fyrkantig sol som alla skrattar åt. Jag vill aldrig mer gå upp ur sängen"
Storheten har ett pris. Gripande återberättat. Bra.
2016-11-19

  Annie b'larsson VIP
Det här var riktigt bra. Sorg och sol i en salig röra. Som livet är.
2016-11-19

  Larz Gustafsson VIP
Det finns en punkådra i detta.
2016-11-19
  > Nästa text
< Föregående

Jag är fan större än Sartre VIP