Säg mig
Var gömmer vi alla minnen
När vi håller så hårt i oss själva
Vi vet att vi måste leva vårat liv
När självömkan får det att svartna
Jag får ingen kontakt med dig
Så rädd som jag blir
Jag vill bedöva mig själv
Ser frustrationen i dina ögon
Förblindad av våran rädsla
Vi underkastar oss själva
För vi tror att vi är mindre värda
Så säg mig
Varför skall vi skämmas
Kan vi se ögonblicket som det är
Kan vi byta perspektiv
Experimentera mera
För mig får du vara vem du vill
Du får stanna tiden helt
Hur manisk du vill
Blunda och du skall se
Färger som sjunger för dig
Smaker som får dig att dansa
För frukter finns i alla färger
Dom höjer pulsen i dig
Så säg mig
Är vi den höga kulturen
Är vi paradiset i dina drömmar
Är vi himmeln på jorden
Kom vill du resa med mig
Bortom dessa dunkla mörker
Reflektioner och illusioner
I ett upplösningstillstånd
Kan vi förlora oss själva
För att finna nya vägar
Där det finns tårar av glädje
Där vi kan vara oss själva
I forntida drömmar
I psykedeliska perspektiv
Och hela mänskligheten skall gunga