vägen mellan Tolita och Kil
är kantad av regn
denna bitande morron

som en
grå hund skakar
rälsbussen i sitt koppel av
spridda människor

den kanelbulle jag tar
när jag kommer till Kil
sprider sig i magen

efter långt letande
hittar jag en
kopp med kolsvart te
det finns polka och mazarin också

järnvägsfiket i Kil
har toner av
madame Angots dotter

pärlor komponerade för piano
serenad Polka-Mazurka
av Strauss opus 66
pris 75 öre

frostnupen morron
träden krusar sig och
anslagstavlan fladdrar i vinden

en grön vante med
ansiktet mot marken
ligger kvar när
perrongen krymper bort