Ett sken. Det stod stilla. Så började det sakta röra sig runt i lokalen. Alla gäster fortsatte som om ingenting hade hänt. Och ändå, det gick inte att stoppa.

Tusen vägar hade det gått innan det samlade upp sig därinne. Det hade inte varit lätt. Bara den yttersta viljestyrkan hade planterat det där i rummet.

Jonna visste inte hur hon skulle reagera när det kom mot henne. Allting annat runt kring försvann och de stod där och betraktade varandra. Vem skulle göra nästa rörelse?

Hon mindes det från drömmen igår natt. Det hade varit lite kusligt, men helt ok. Den var kvar ännu i ett klart minne som lystes upp av ljuset hon nu såg där. Hela alltet var öppet.

Hon släppte långsamt blicken och närmade sig det okända. Det var klart att hon var värd detta. Speciellt efter hennes sökande fram till detta nu.

En hastig handrörelse och så var det över. Hon knaprade försiktigt på pepparkakan. Allt stod klart för henne. Hon var inte ingefära-allergiker.