Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
30.11.2016 Onsdag. Kärnvapen


Tsar bomba

Tyst står den tomma stolen emot mig. Så mycket vackrare det kunde vara med någon där. Här. Sömnen river upp stora rämnor i mörkret, så jag ser vansinnet härja i ”granngårdarna”. Förvirringen och vanmakten gör sin röst hörd. Om jag åtminstone var talför! Vanmäktigt föder kvinnorna barn, för att livet inte ska sina ut i världen. Vi far mot döden och livscykeln måste bevaras.

Och jag måste vidare. Hela tiden.

Världen stirrar stumt på ”Tsar bomba”. Vad har vi gjort! Vad har vi gjort! Liv – stort som Skåne – som bara raderas ut. Där sitter vi intryckt i ett hörn, utan försvar. Vi har den här stunden, nuet.

Nu.

Hela tiden.

 




Prosa av Mats Kitok-Lundmark VIP
Läst 379 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2016-12-02 21:37



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Att det här är text i dess mest genuina form är meningslöst att skriva, så är det väl när ord lyser som kinesiska tecken i rad efter rad med alla radikaler på plats. För mig är det själva läsningen som river, allt eftersom en profan Kierkegaard talar. Eftersom jag gissar att Du arbetar helt utanför trons domäner kanske min kommentar irriterar, men jag lovar det är mitt sätt att visa respekt. I min värld är det Kierkegaard som har förändrat vår värld mest och inte Hugh Hefner*, även om jag är svag för Hefners filosofi.

*Hefner har sagt att det är han som mest förändrat vår kultur.
2016-12-03

  kardman
Jag ser det som ett skydd mot vanmakten. Tåls att begrunda bra.

2016-12-02
  > Nästa text
< Föregående

Mats Kitok-Lundmark
Mats Kitok-Lundmark VIP