Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Mitt i flödet och vaddå?


Inte en algoritm

 

 

Ritar misstag i stora svep

nästan som kalligrafi

bläckplumpt, fyllt av fukt

trasar det sönder

 

Hör en nål sticka en bubbla i sank

 

Händer ligger som torra löv, obrukliga ostkanter

längs det trasiga bläcksvarta sväljer

en röd tonar bort som blindskrift i gruset

när någon förlorar ett vad och rösten blir till dimma

Ett kön får en mening, frustande av sitt genus

klipps det ur sitt sammanhang, flikar in gapar öppet

som sår vill ha mer

Är för bred eller tidsbunden, ligger dubbelvikt

blir ett rorschachtest

 

– Ser du vad jag ser?

 

Algorytmiskt slog ett hjärta en sond i ett eget universum

oändligt i karmosin, plumpen pumpar

linjer, det började så

lätt

att räkna år, blev ett hån

rimmar på fån

 

Fyller penseln, gör en skiss

som är rakryggad och hel, nästan som kalligrafi

vrider om i en cirkel, där är rösten ur dimman 

ett dån.

Fy fan!

 




Fri vers av Kozo
Läst 406 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2016-12-05 23:22



Bookmark and Share


    ej medlem längre
det svårt att inte
frysa här med allt blod under
Flykt,
starkt Flöde
+
2016-12-06

    ej medlem längre
Störtbra vännen!! :D
2016-12-06
  > Nästa text
< Föregående

Kozo
Kozo