Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En dikt om förtryck


Ögon

Låt mig hänga kvar här, jag kommer loss ändå

Du ser hur vi sparkas på men fortsätt du och gå, fortsätt du och gå!

Förväntar mig inte att en ”civiliserad person” som du ska förstå
varför jag förtjänar att stå på marken vi alla går på.



Jag är utsatt kan inte röra mig som jag brukat
kollar runt, ser dom yngre, deras glädje den har stukat!

Lillebror hör demonerna ropa, jag tar honom i handen
snart tar barbarerna oss allihopa!


Måste springa, Du kan inte springa, lillebror gråter, Ni får inte vinna!


Jag kollar tillbaka
kroppen skakar av bilderna hjärnan skapar.

Vad är värst egentligen?
att höra er hata, eller känslan av er iskalla handflata.



Låt mig hänga kvar här, jag kommer loss ändå

Ni fortsätter att gå och undviker själen som blir hatad på
istället för att stanna upp och säga ”Stopp hallå!”

Förtrycker mig? För vadå?

Att jag har bruna ögon, och du har blå?




Fri vers (Spoken word/Slam) av Mitra
Läst 204 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2016-12-06 12:22



Bookmark and Share


  S.A.I. Steve Lando VIP
Vackra bruna ögon, må jag tillägga.

Viktig dikt om detta avartiga rasistiska beteende, dessvärre så extremt vanligt att man spyr.
2017-01-08

  Solstrale VIP
Du är stark med patos, dvs mod kraft och solidaritet i varat, :)
2016-12-06
  > Nästa text
< Föregående

Mitra