Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dennis och sunt förnuft

"så den här killen stod bakom mig och liksom... ah, alltså jag vet inte vad han sa, men han tänkte typ råna mig... "
"aha"
"och jag bara tog honom så här..." han visade att han tog honom om nacken med handen och hur han tryckte denna personens ansikte mot väggen "och de va det de, sen kom vakterna men de va kompisar till min bror, så de åkte ut..."
"ah, okej"
"sen en annan gång så va vi på Cruise, vet du vad Cruise är?"
"jo, hade en polare som hade en jänkare och de är när man åker runt..."
"... iaf. så va de en kille som kastade in en cigg i våran bil..."
"... De är ju ett fett no"
"å vi bara flög på honom"
"Jag rökte något skumt en gång, de va skit obehagligt"
"vart i fyllecell någon gång?"
"Nej, men det är INTE för att man skött sig utan mer för att man haft tur. Har dock haft vakteskort till taxin en gång."
"asså?"
"Jo jag blev nekad inträde på Rock Baren. Va för full. Och jag va verkligen det. Så jag tänkte skitsamma och tog bakvägen. Kom ut och skulle röka em cigg och där stod ju han liksom"
"aha haha okej"
"Ja de kan man verkligen säga"
"ha?"
"inget... Så? vad blir det till helgen? fyllecell igen eller?"
"antagligen... ska på firmafest."
"aha, julbord"
"ska ni på något? ja dem ska, jag avböjde..." han titta änna konstigt på mig "Ja de blir tillräckligt med sådant ändå" de lät fortfarande inte riktigt klokt i hans öron, de såg man
"jag visade en död mus för en tjej på jobbet, hon blev skit lack"
"ajaj, du ber om det"
"hon visade vad hon skulle ha på sig och då sa jag att hon får passa sig, och hon bara varför då? jo för ser jag dig i det så blir de nog garderoben... och hon bara nä, så farligt är det nog inte..? och jag liksom jo"
"Så blir det säkert... Hon ville nog höra något sådant"
"tror du?"
"Vet inte?"
"hon är lite äldre"
"whatever liksom"
"aha precis! löjligt att de är rädda för mös..."
"Jag har en i min husbil"
"bor du i husbil?"
"japp, vi bor där. Den äter mest av sådant som hamnar på golvet, stör mig inte alls faktiskt" han försöker liksom greppa konversationen "igår sprang han omkring med en potatis bit i munnen"
"lägger du mat där den kryper ut?"
"ibland... Jag menar det har hänt..."
"okej. Så den får bara vara där?"
"precis!"
"har den gnagt sönder någon sladd ännu?"
"sladden till mobilen, men de är bara lite grann"
vi snackar medans containern lossades. En tjur som stångar honom så han flög. De va tjurar som skulle slaktas, och jag tänkte gött för tjuren på något vis... lite könssjukdomar fick vi med och att jag skulle cykla till Göteborg. Vilket av allt jag sa som han inte riktigt kunde få sitt huvud runt så va det de knäppaste. "Va? ska du?" och "det finns en ny uppfinning, det kallas för tåg..." och jag bara "inte så ny... " och han "va?"...." den är inte så ny fortsatte jag... typ 200 år eller så..." han va tyst, men man såg att han letade efter något att säga.
jag va inte typen, den vanliga munhuggandet.




Prosa av Alexander Gustafsson
Läst 263 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2017-07-25 23:50



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Alexander Gustafsson
Alexander Gustafsson