Jag pryglas av finansvalparnas valutaromantik,

där styrräntan lotsar deras feodalerektioner.

Jag är en simpel slashas, inte mycket alls för världen;

ett redskap för att göra rika till rikare.

Ett skratt i graniten, ett hånflin från Börsen

där jag reduceras till en vanlig människa:

en sådan som enbart skall producera kallbrand

i den lortiga arbetarklassens försök till revolution.

Allt stannar vid en tanke, allt reglas och fördärvas,

minsta ton ifrån patrasket tystas ner av ett nummerkonto.

Och svångremmen dras åt kring det kväljande slöddret,

medan enprocentarna får släppa ut flera bälteshål.

Stekta sparvar flyger med fredsduvor in i trynet

på penningväldets Führer och hans stormrika stormtrupp.

Vi blandar bark i brödet, knyter händerna i fickan,

men vi förliker oss med allt, vi hyllar vår tyrann.

Och allt har stagnerat, slicka uppåt - sparka nedåt,

vi har lärt oss att det finns uslare människor än vi:

Så vi tar på oss rollen som parians soldater,

som inkasserar stolthet medelst kängor mot de sämre.

Devalverade till verktyg för att smörja rent systemet,

det system som svek oss, samma dag som vi blev födda.

Vi kan gnälla och lipa, muttra svordomar och skrika,

men vår dom är redan klar - "Putsa skor och sälj er själ,

ni belönas när ni slitigt er ihjäl."