Tärningarna lade sig i den riktning jag ville.
Du skulle slicka dina sår.
Verkligheten böjde sig framåt för att visa något.
Jag kom närmre och lyssnade noga.
Min längtan och saknad gjorde sig hörd.
Verkligheten förgrenade sig plötsligt till flera.
Jag kunde inte lyssna till dem alla så jag valde en.
Jag valde den som tog mig från lidandet.
Det var nu det enda jag hörde.
Lugnt berättade den hur jag skulle fortsätta fly.