Jag lägger mig ned
Solen gör mina ögonlock röda
som blodapelsinklyftor,
vattnigt ådriga.
Jag är någon annanstans
med spisröken och löven i vinden
de är björkar
himlen är en blå jag hatar och det är
kallt men solen gör mig varm där
den rör mig, men det finns is i
min mage, i min rygg, på vattnet.
Det luktar blött, det luktar smältvatten,
det luktar kall luft och hård vind över viken.
Jag är utomhus själv,
det är påsk, eller midsommar, eller en helg.
jag är kall om händerna
jag leker lekar själv med komplicerad inbördes logik
jag hör vinden i träden och är i alla dem
samtidigt,
pressar händerna mot ögonen för att kunna se
lite tydligare var jag var då
men inget och när jag tar bort dem är de blöta
jag fattar ingenting?
mina armar som apelsiner skalade i
långa remsor
jag förstår inte vad det här är?
jag kan inte förnimma en betydelse!