När morgonstråken sakta filat natten bort

Föll  från drömda broar som aldrig brann

där ingen längre led

den minsta tåren och dess ringar i havet

som ingen såg försvann

 ändå så skimrande i det lilla

från stjärnfall som till jorden drogs ned 

vem du än är vem jag än var stråken av en

gudahand hörs över land och hav,

fåglar åter drillar i gryningljuset

natten bort

ja döden 

är besegrad ur himlens klara källor

det bubblar sjuder där stiger alltid

nyväckt hopp,

 stråken spelar din

ängel så strålande är vår längtan

om frihet från

 jorden till himlen den  bär ,

inga brustna hjärtan oket borta

du är icke längre någon slav

 under daggkåpans blommor blad anden

lever den stiger svävar tyst och stilla med mjuka vingslag över varje

sluten grav,

på andra sidan mörkret hörs

ett jubelskri din jord så nära vi mötas där du och dom

ja Alla är  här din sång är min sång ,

 vindens stråke  drar så sakta  livets melodi

 att bara sväva sväva vara evigt fri.